Punkt, punkt, punkt, punkt!

Nu sitter jag här igen... Alla töntar som kommenterar anonymt kan ju dö.
Jag har ont i magen.. Har ångest och känner en enorm press.
Smsar med den jag gillar!  Känner mig ändå ensam.. Lyssnar på musik som berör!
Skolan börjar sanrt.. Det känns ju bara sådär.. Nu kan en bra låt.

Jag tror inte att du förstår mig.. Jag vill ju såklart att du ska göra det men du gör tydigen inte det.
När du är nära, hör du inte kära...
jag vill förstå dig, säg hur ska jag nå dig!
Såren från länge sen går lätt upp igen.
Min blogg är en känslo-blogg.

hejdå

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0